ja då blev man sjukskriven igen då!

Vaknade en morgon av att man hade lite ont imagen, tänkte att det är väl normalt nu när man är gravid och den ska hinna ställa om att få plats me en bebis i magen. Men timmarna gick och det blev bara sämre kunde inte tänka på något annat än min värk i magen. Så jag fick gå hem och ringa till förlossningen och jag var bara i vecka 28, det var bara att åka in. Blev livrädd vill inte födda nu, tänk om bebisen inte överlever då. Många tankar kom till mej i samma ögonblick. Kom in till förlossningen och fick ligga där, som tur var, det var inga värkar bara min värk i magen. Fick ligga kvar över natten på förlossningen. Efter första natten blev jag för flyttad till bb, och där fick jag ligga tre nätter sen fick jag åka hem på permisen. Men fick komma ni nästa dag igen, läkarna hittade inte något fel på mej heller bebisen. Det gör bara ont när jag är uppe och går så jag har varit sängliggande sen min gravidetsvecka 28, är i 31 nu håller på att bli tokig här hemma. Får se vad läkaren säger imorgon. Några böcker har man ju läst redan och serie har man gått igenom.

Är det någon som har något bra förslag man kan göra när man är sängliggande?

//gravid kvinna

Vad gör man när man upptäcker att man är gravid och tänker, detta har jag inte tid med nu.

Jo man tar ett test till för att verkligen kolla så att det är rätt på första gravitetteset som jag köpte, jo då helt rätt, gått ca fyra veckor. Hallå märker man inte av detta tidigare eller har man så mycket för sig i sitt liv att man tränger bort det?

Jag skulle leva mitt liv, som jag ville leva det. Utan att någon skulle bestämma över mej. Kände att jag började komma på fötter igen efter att mycket hade hänt under några år. Men så får man ett sådan besked att man är gravid och jag som har sökt en tjänst på jobbet där jag jobbar. Så när jag fick veta fick jag lite panik, jag hade inte tid att vara gravid. Jag älska mitt jobb, har inte tid att vara hemma kände jag när jag fick veta. Men den är så välkommen när den kommer för jag trodde inte jag kunde bli med barn, efter så många års försökade så jag hade gett upp att få ett eget barn.

Men det slutade ju inte bara där, mina först veckor var väl helt ok att var gravid. Sen gjorde jag ett cellprov för det skulle jag har gjort sex månade sen men hade inte tid, jobbet var viktigare. Då visade de sig att jag hade cellförändringar och var tvungen att operera bort cellförändringar. När dagen kom så var jag väldigt nervös, för detta är min första gravidet och då måste jag opereras för cellförändringar som kan vara cancer. Man bara tänker på operationen och jag vill bara njuta av min gravidet, sedan blev jag sjukskriven i tre veckor för det. Fick så ont att jag låg och sov hela dagar i nästan två veckor. 

Jag som trodde att när man var gravid, är livet som en dans på rosor. Men ikke i mitt fall har bara mått dålig, illamående och är trött hela tiden. Orkar bara jobba sen är jag hel slut om dagarna, ska en gravidet vara så? Jag vet att ingens gravidet är densamma, men är det någon som känner som jag?

Men man får tänka vad man får i slutänden av detta. Väntar på att månaderna ska vara slut snart.. Vill bli mamma nu.

Hoppas att de sista månaderna ska gå fort och inte hända något för jag vill kunna jobba så länge jag orkar. Jag är ingen som tycker om att bara sitta hemma och kolla på tv.

Gravid kvinna